Kortare dagar, mindre ljus men fortfarande en smula sensommarvärme. Mitt liv är snart i ett skede där förändringar kommer att genomföras, beslut att tas. Omvälvande.
Tills dess skall jag avnjuta några kasttävlingar i idylliska Herrljunga, hemmaplan för mig och något av ett Jerusalem för kastare. Personliga rekord i sikte kanske?
Du finns ständigt i mina tankar.
onsdag 5 september 2012
lördag 21 juli 2012
Sammanfattningar, eller mitt liv som osynlig
Juli månad, anno 2012. Jag väljer att kort redogöra för de händelser som har satt någon prägel på mitt liv som osynlig, skrivandes denna dagbok, modernt kallad "blogg". Alltså händelser sedan jag senast mäktade med att dela med mig av en liten skärva av mitt liv.
Mars månad innehöll en resa till Budapest med min högst älskade son Philip. Målsättningen var att delta, och om möjligt vinna någon medalj i de ungerska inomhusmästerskapen i friidrott för veteraner. Ingen dålig tävling med den formuleringen kan tyckas. Det var kul, vi hade kul, vi ägde i Budapest, Philip och jag. Vi tillhör Budapest och Budapest tillhör oss. Jag älskar staden och människorna. Om de älskar mig låter jag vara osagt, men onekligen mår jag bra i Ungern. Tävlingen? Guld i kulstötning och silver i tresteg för min del. Ungersk mästare! Vilken titel, skulle kanske trycka upp visitkort i guld.
April månad innehöll DM-guld i viktkastning, två till antalet. Jag vann på klassen män och män 40. Resultatet, mitt längsta mätte 12.07 meter, ett resultat som skall respekteras. Redskapet väger trots allt 15.88 kg. Denna månad bjöd även på ett nytt personbästa i släggkastning i årets första utomhustävling, kastet mätte 36.24 meter.
Jobbmässigt erbjöds jag att uppgraderas till administrativ chef på vårt företag, en ära och ett ansvar. Jag arbetar med enastående arbetskamrater och har lika enastående chefer. Vi kommer att utveckla vårt företag och affärsidé i framtiden och det glädjer mig att jag får dela med mig av min kunskap och entusiasm.
Maj månad ligger som ett töcken i mitt bakhuvud. Det känns inte som om det hände något anmärkningsvärt alls denna månad. Ett svart hål?
Juni månad betydde slutspurt innan semestern. Och som jag spurtade. Jag fällde mig över mållinjen som en segrare och belönades med en månads semester. VÄLBEHÖVLIG!
Juli månad innebär semester. Semestern sammanfattas "Rügen". Det blev fem dagar i nordligaste Tyskland. Bad i hav, hyfsad mat, bra sällskap, knepiga tyskar. Upplevde tyskarna som ointresserade, aningen nonchalanta och en smula ohövliga. Ariska? Kanske i deras värld.
Kapten har börjat vackla igen. Det blåser upp till storm och kapten är inte i stånd att rida ut stormen. Är ovädret för kraftigt, molnen för mörka och vinden för bitande denna gång? Besättningen har ansatts hårt ännu en gång och oron gnager i min själ. Oron som jag har burit med mig tillräckligt länge nu för att känna av min trötthet. Jag knäar i motvinden, jag böjer mig för stormen omkring mig. Hur ser morgondagen ut?
Mars månad innehöll en resa till Budapest med min högst älskade son Philip. Målsättningen var att delta, och om möjligt vinna någon medalj i de ungerska inomhusmästerskapen i friidrott för veteraner. Ingen dålig tävling med den formuleringen kan tyckas. Det var kul, vi hade kul, vi ägde i Budapest, Philip och jag. Vi tillhör Budapest och Budapest tillhör oss. Jag älskar staden och människorna. Om de älskar mig låter jag vara osagt, men onekligen mår jag bra i Ungern. Tävlingen? Guld i kulstötning och silver i tresteg för min del. Ungersk mästare! Vilken titel, skulle kanske trycka upp visitkort i guld.
April månad innehöll DM-guld i viktkastning, två till antalet. Jag vann på klassen män och män 40. Resultatet, mitt längsta mätte 12.07 meter, ett resultat som skall respekteras. Redskapet väger trots allt 15.88 kg. Denna månad bjöd även på ett nytt personbästa i släggkastning i årets första utomhustävling, kastet mätte 36.24 meter.
Jobbmässigt erbjöds jag att uppgraderas till administrativ chef på vårt företag, en ära och ett ansvar. Jag arbetar med enastående arbetskamrater och har lika enastående chefer. Vi kommer att utveckla vårt företag och affärsidé i framtiden och det glädjer mig att jag får dela med mig av min kunskap och entusiasm.
Maj månad ligger som ett töcken i mitt bakhuvud. Det känns inte som om det hände något anmärkningsvärt alls denna månad. Ett svart hål?
Juni månad betydde slutspurt innan semestern. Och som jag spurtade. Jag fällde mig över mållinjen som en segrare och belönades med en månads semester. VÄLBEHÖVLIG!
Juli månad innebär semester. Semestern sammanfattas "Rügen". Det blev fem dagar i nordligaste Tyskland. Bad i hav, hyfsad mat, bra sällskap, knepiga tyskar. Upplevde tyskarna som ointresserade, aningen nonchalanta och en smula ohövliga. Ariska? Kanske i deras värld.
Kapten har börjat vackla igen. Det blåser upp till storm och kapten är inte i stånd att rida ut stormen. Är ovädret för kraftigt, molnen för mörka och vinden för bitande denna gång? Besättningen har ansatts hårt ännu en gång och oron gnager i min själ. Oron som jag har burit med mig tillräckligt länge nu för att känna av min trötthet. Jag knäar i motvinden, jag böjer mig för stormen omkring mig. Hur ser morgondagen ut?
onsdag 15 februari 2012
Svart sol, vit himmel
Som en solförmörkelse var min söndag. Ljus innan, ljus efter, men svart som kol mitt på dagen. Orsaken till detta var inget universalt fenomen, utan något så banalt som en friidrottstävling i kulstötning. Är kryss en vacker symbol? Är sex stycken kryss bredvid varandra konst? Då skapade jag ett mönster av tydlighet. Sex kryss är noll resultat.
Ibland förvånas man. DN har inte skrivit något negativt och smutskastande om Ungern på en vecka. Laddar man för nya fiktiva angrepp? Måtte solen aldrig skina över djävulens lakejer.
fredag 10 februari 2012
Jag lever, jag finns!
Februari månad, dag 10. En dag med sol, en dag som ser ut att fortsätta bli riktigt bra. Efter jobbet blir det styrketräning följt av två timmars inomhusfriidrott på Eurosport. Livsnjuteri!
Tiden försvinner i skrämmande takt, som en bok med tomma blad som vinden vänder blad efter blad i en ryckig och obarmhärtig fart.
Jag har tävlat. Inomhus-DM slutade med guld i kula i åldersklassen M40 (pers med 11.82) samt silver på "vanliga" DM dagen efter (11.27). På söndag är det en resultattävling i Göteborg, målet är att klara drömgränsen 12 meter. I övrigt kan nämnas att Philip och jag flyger till Budapest 2 mars, några dagars semester och för min del deltagande i ungerska veteranmästerskapen. Jag uppskattar att tillbringa tid med min son och tror att han tycker likadant. Gulasch, choklad och pannkakor, i Budapest är alla dagar fest.
måndag 31 oktober 2011
onsdag 12 oktober 2011
Mina tankar virvlar......
Varför var du tvungen att säga det du sade? Varför var du tvungen att le mot mig? Varför kan jag inte släppa detta lilla oskuldsfulla ögonblick? Varför kan jag inte sluta tänka på dig?
fredag 7 oktober 2011
Heja Finland, broderland!
Ungern eller Sverige till play-off? Svaret stavat Finland. Frågan är om jag någonsin tidigare hejat på Finland överhuvudtaget? Ikväll gör jag det. Jag hoppas att Finland krigar, krigar och krigar mot Sverige och belönas med minst en poäng. Ungern visade hur man slår Sverige, hur man neutraliserar Zlatan, som i Budapest den septemberkvällen såg ut som en plockad bosnisk höna. Finland är ett landslag utan profiler men med en vilja att fälla storebror. Jag vill fira ikväll, låter ni mig göra det, Finland?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
