Jul, sjuka jul!

Så var julen över lika snabbt som en israelisk raketattack i Gaza. En jul utan snö men helt i sjukdomens tecken. ALLA var sjuka runt jul, precis ALLA. Själv hade jag feber dagarna innan, åt inget, vara vilade, svettades, frös och bara var sjuk. Vad liten och hjälplös man känner sig när man är så dålig! Ett kungarike för en frisk dag! I dagsläget såhär strax innan nyår har min son som sista person insjuknat, feber och förkyld. Vi tänkte åka skridskor på Stora Torget men det får vi allt skjuta på. Lyckligtvis är jag hemma en vecka till innan jobbet börjar igen, kanske blir det några fina, vita, avkopplande dagar i sundhetens tecken med vila och lite träning. Apropå träning, all den fina träningsnivå jag byggt upp lagom till jul är nu helt obefintlig. Borta. Om mindre än tre veckor är det inomhus-DM för veteraner, jag tänkte först delta i fem grenar men det lutar nu åt kanske tre. Älskar friidrott och tänker hålla på något år till på en hyfsat hög nivå. Jag har inte direkt några önskemål av 2009, hoppas bara att familjen kommer att må bra, att alla nära får behålla sina jobb, jag själv inkluderad, att Daniel Mobaeck i Elfsborg FÅR FÄNGELSE för sitt rattfyllebrott, att Ungern tar sig till VM i Sydafrika i fotboll, att vi får en lång och härlig semester och sommar. Vad mer skulle man kunna begära? Världsfred tror jag inte på, en ljusare värld känns heller inte helt trovärdigt, AIK som segrare i Allsvenskan är väl en utopi även för en stort fan som jag. Kanske är det så att ett nytt år blir ett händelserikt år utan att man försöker förändra sig själv och allt annat för mycket?

Början och slut.......

Avslutade mitt vikariat på Borås Elhandels kundtjänst i fredags. Nästan 11 månader var nu över. Slut. Och ändå inte. Till flera kollegors förvåning kom ett besked förra veckan att jag skulle vara kvar minst ett halvår till, nu som säljare på en provanställning. En nystart. En början.

Friidrotten är också den över för denna säsong. Jag tävlade förkyld och matt i Herrljunga i grenarna 100 m-kula-spjut-diskus-slägga med resultaten 13.3-9.38-31.69-22.21-22.52.
Ser kanske inte ut som toppresultat på näthinnan men fem grenar innebar en utdelning av sex medaljer i valörerna 1-3-2 i guld, silver och brons.
Nu blir det några veckors vila, sedan träning för inomhussäsongen!

Mål på agendan:

1. Fäll Daniel Mobaeck, Elfsborg, inte bara på plan utan i hans fylleskandal. Jag vill se honom bakom lås och bom.

2. Ungerns herrlandslag i fotboll VM-kvalspelar mot Danmark hemma i Budapest. Jag kräver seger och inget annat!

3. Snart dags för Antikrundan och Antikdeckarna på TV. Länge leve historiekulturen!

Varför gillar ingen måndagar?

Söndag kväll. Olustkänslorna växer sig allt starkare. Måndag morgon känns lika lustigt som att fastna med ena foten i en rävsax. Det känns som om de flesta människor, arbetskamrater och kunder drabbas av samma symptom varje måndag. Ett syndrom, ett moln av tunga tankar och elakheter som förstärks när veckan börjar. Varför drabbas inte alla? Hur kommer det sig att vissa alltid ler och verkar ha solsken i byxfickorna?
Nu är det dock måndag och jag är utan solglans. Liksom alla andra här på jobbet. Kunderna med. Vi kämpar oss att igenom dagen som trötta kommandosoldater i ett förrädiskt minfält.
Tävlade i helgen som gick, Odenspelen i Falköping. Inte många som tävlar längre på mindre nationella tävlingar i friidrott här i Sverige. Vi var två tävlande i spjut, min vän Juha och jag. Vi är inga spjutspecialister vilket märks på våra resultat. Jag segrade på 33.33 m medan Juha slog personligt rekord med 5 cm, 30.36 m. Jag fick en fin fleecefilt för besväret. I kula slutade jag fyra på halvhyggliga 9.77 m, dryga halvmetern från perset. Juha blev femma på 9.47 m. På söndag skall jag stöta kula på Getabockspelen i Varberg och önskar att det blir långt igen. Eller kommer söndagssjukan att lägga sorti på mitt tävlingsresultat?

Sommar eller höst?

Uppfattar augustivädret i år som uselt. Det var nu länge sedan jag hade min semester, i juni, och det hade förstås varit härligt att känna lite värme och sol ett tag till innan regn och rusk presenterar sig. Eller skulle man kanske satsa på en resa någonstans?
Jag har knappt 3 veckor kvar på Borås Elhandel, har varit här i över 10 månader. Vet inte om det blir någon förlängning och tänker heller inte så mycket på det. Jag hade gärna varit ledig ett tag på hösten för att ladda om och satsa på något annat, till exempel på studier.
Fick förresten min kamera förra veckan. Satte på objektivet och kände en stund av lycka. Skall till Donalds Foto för att få en snabb teknisk genomgång av kamerans funktioner när jag får tid.
Tävling i helgen, Odenspelen i Falköping. Deltar i spjut och kula tillsammans med min vapendragare Juha Salmi. Jag har fortsatt ont i ett muskelfäste i höger axel men vägrar avbryta säsongen i det här läget. Antagligen blir en cortisonspruta i september. Siktar på att stöta längre och kasta längre än tidigare detta år, vi är 6 deltagare i kula och endast 2 st i spjut. Tittar en del på OS och gläds åt silver för Ungern genom Lászlo Cseh i simning, det blir nog fler medaljer för Ungern kan jag tro.
Har annars för mycket jag vill göra på fritiden men för lite tid. Eller kanske bara dålig planering?

Händelserik helg....

Pappa fyllde 85 i fredags och uppvaktades med paket och middag på Hofsnäs. Han har aldrig varit en öppen person så jag förväntade mig inga glädjeyttringar men förstod på mamma att han var nöjd över uppvaktningen. Han fick bland annat en bordsklocka, 40-tal, i mässing och ett album med foton och kommentarer från årets Ungernresa. Igår söndag kom min syster med familj hem efter en solvecka på Mallorca. Firande igen, mycket tårta så det blev en promenad på 5 km på kvällen. Tävlade i lördags i Nässjö, 44:e upplagan av SISU-spelen i friidrott. Vågade helt enkelt inte springa 100 m för baksidans skull. Har nu bestämt att det inte blir något mer sprintlopp eller hopp resterande tävlingar. Stötte dock kula, blev 4:a på 10.08 m och 4:a även i längd på årsbästat 4.74 m. Skall sanningen fram kom jag sist i båda grenarna. Har tappat sugen efter dessa ständiga bekräftelser på hur dålig formen är. Det blir några tävlingar till under sensommaren, skall ta en fundering på om jag vill lägga så mycket mer tid på att förbättra resultat som ändå inte blir så mycket bättre. Så länge det är kul skall jag dock fortsätta.
Väntar också på att få hem mitt Nikkormat kamerahus, kanske att jag får hem det under veckan? Kanske kan kalla mig för den springande fotografen?

Köpsugen

Var inne på Donalds Foto efter jobbet och framkallade lite semesterkort och hoppades hitta en begagnad kamera. Fick veta att de hade slutat med försäljning av gamla kameror vilket gjorde mig en smula besviken. Tillbaka på ruta ett igen, amatörwannabefotograf som man är. Köpte dock ett fotoalbum och en penna med guldtextsskrivande, min far fyller ju 85 år på fredag.
Skall bli kul att uppvakta honom, han gillar inte att bli det, gillar inte att få presenter men gillar att ha familjen nära. Tränade styrka idag, mest benträning. Tävling på lördag och orosmolnen hänger över min friidrottshimmel. Tror mig ha en inflammation i ett muskelfäste i axeln, kan egentligen inte träna bänkpress men kan heller inte hålla mig ifrån det. Oroar mig över baksida lår, vänster sida som känns svagare än den högra. Blir det en Kallur på lördag?
Tröstade mig med att kika på kamerahus på nätet, det blir många timmar på eBay i veckan. Lade ett bud på ett Nikkormat kamerahus, ca 600 kr, har ett objektiv hemma, en Nikkor som väntar. Måste ut och ta kort innan höstmörkret faller över oss alla. Funderar på att lägga några tusen på digitalkamera med, även scanner och skrivare men skjuter nog på det hela.
Har ingen koll på min fritid för tillfället, borde skriva upp veckans alla aktiviteter på en whiteboard så jag vet vad som skall göras. Skall drömma om semester, palmer, vit sand och vågornas brus inatt. Och om att jag blir upptäckt som fotograf....

Tröttsjuka......

Drabbas till och från av vad min son kallar för "tröttsjukan", ett begrepp på mitt tillstånd vissa morgnar. Inte för att det behöver vara speciellt tidigt, det är bara så att jag inte orkar kliva upp ur sängen eller soffan. Jag orkar inte lyfta ett finger ens, så trött och utslagen är jag.
I morse var en sådan morgon. Tillståndet inleddes redan igår eftermiddag då jag skulle ha åkt iväg för att löpträna men kände mig helt matt. Tittade istället på en GP-tävling i friidrott från Monaco, en arena som jag själv tränade på 1998.
Skall eventuellt till Donalds Foto för att se om de har något objektiv som faller mig och min gamla Minolta i smaken. Jag har åter fått lust att påbörja och utveckla mitt fotograferande och känner att ett större objektiv skulle underlätta, gillar inte alltid att gå nära och sticka upp en kamera i ansiktet på någon.
Skall för övrigt träna styrketräning i em/kväll och har siktet inställt på lördagens tävling i Nässjö där jag skall delta på 100 m, längd och kula.

Glädje, solsken och ett härligt bad!

Inledde dagen med att känna efter hur jag kände mig. Underbar morgon. Vaknade i soffan.
Trött, seg i kroppen och med en rejäl önskan att få svepa ett glas isvatten.
Min son Philip, 8 år, hade sovit hos sina kusiner och väntades komma kl 10 denna förmiddag.
Snabb frukost, ett slött bläddrande i Borås Tidning, ett välkomnande av sonen och sedan iväg för att hämta dagens övriga resenärer, Juha Salmi, kulstötare och hans son Jonathan, 4.5 år.
Resan till Uddevalla och Bohusspelen gick bra trots att CD:n i bilen hade fått solsting och lagt av.
Med blygsamma personliga rekord men med drömmar om stordåd inledde vi grenen kulstötning. Sju deltagare mot varandra, mot sol och värme. Jag inledde hyggligt men nervöst, Juha aningen sämre. Vi ökade i andra omgången för att i den tredje få se mig sätta ett personligt rekord, 10.26 m! Juha slog till med 10 m jämt i den fjärde, hans längsta stöt hittills i kulkarriären. För säkerhets skull stötte jag över 10 m även i den sista omgången. Våra placeringar blev 5 och 6.
Barnen hjälpte klubbens kiosk att förbättra sin årsomsättning genom att glatt hugga in på mat och andra godsaker men även genom att vinka glatt till sina fäder under tävlingen.
För min del blev det sedan till att försöka hoppa tresteg utan att göra en Christian Olsson. Jag är alltid rädd för skador, speciellt i grenar med fart och belastning. Två hopp blev det idag, det längsta 10.49 m, blygsam längd men trots det årsbästa med över 4 dm, och ingen skada.
Innan den egentliga hemresan drog vi till ett utomhusbad nära havet. Flera bassänger, lagom kallt vatten, har nog aldrig varit skönare och mer nödvändigt att få kyla av kroppen än idag. Vi hade en härligt stund med plaskande och simmande, filosoferade över dagens prestationer, barnen tyckte nog att detta var dagens höjdpunkt, helt klart.
Jag måste säga att jag är mer än nöjd. Jag vill prestera mer, och bättre.
Kanske kan jag bygga upp något till nästa säsong som kommer att vara lite bättre.
Hursomhelst, ikväll är jag bara nöjd. Imorgon väntar jobbet. Undrar om jag kanske kan sätta årsbästa i antal bra kundsamtal på en timme eller antal sammansatta gem på 10 minuter?

En morgondag med förväntning

Undrar vad min första tanke kommer att vara imorgon när jag slår upp ögonen.
"Just det, stelheten från igår sitter i" eller kanske "Härligt, idag är en dag med stora mål i sikte."

Söndag. Dagen D kan man kalla den. D för darr eller D för destination Uddevalla.
Bohusspelen dag 2 väntar, en friidrottstävling där jag skall delta i kulstötning och tresteg.
Säsongens tredje tävling anno 2008, ett år i Herrens tecken där min galenskap (läs 40-årskris) har väckts till liv. En före detta friidrottskarriär som ett tag inte ens verkade kunna väckas till liv ens med bilbatteri eller elchocker. En debut, en skakig sådan skedde 24 maj i Lilla Edet, där resultaten var så blygsamma att till och med spikskorna vägrade kliva upp på prispallen.
Dags att denna säsong försöka kalla mig för friidrottare igen, fjärran från publikfavorit och vindsnabb playboy till att nu vara ivrig, halvlångsam snigel med högt hårfäste.
Tillbaka då till Bohusspelen. Tillbaka till de där drömmarna.
Förhoppningsvis sitter jag i soffan hemma imorgon kväll med ett brett leende på läpparna, med ett nysatt årsbästa i tresteg och ett personligt rekord i kulstötning.
Och även om jag inte gör det så kommer jag summera tävlingen och tänka: "Du vet, nästa gång är en ny chans att visa att snigeln har studs i skorna. Medaljer har jag ändå så det räcker......"