måndag 28 mars 2011

Bio är.............magi!




Igår eftermiddag tillbringade jag med sällskap av min mor på Röda Kvarn, denna högborg för cineaster med smak för smala filmer på bred bioduk.

Eftermiddagens film, italiensk med titeln "Mine vaganti", eller med svensk översättning "En italiensk familj på gränsen till sammanbrott" underhöll den fåtaliga publiken i en timme och femtio minuter. Jag har alltid älskat fransk och italiensk film, de har en underbar dialog, fantastiska skådespelare, otroliga bildklipp som värmer ens sinne och själ som varm honungsté vid en vinterförkylning. Denna film handlar om en ung man, Tommaso, som drömmer om att livnära som som författare istället för att ta en plats i familjens pastaföretag. Han är dessutom homosexuell och vill berätta detta vid familjens samlade middag med nya delägarna. Han äldre bror förekommer honom emellertid vid middagen genom att avslöja att HAN är gay, något som får den strikt katolska familjen ur balans. Fadern får en hjärtattack, brodern försvinner och Tommaso ser sig tvingad att ta en plats i familjeföretaget, motvilligt och utan att berätta om sin läggning. Filmen är en lättsam och elegant komedi, uppfriskande som sorbet. Film när den är som bäst.


Inga kommentarer: